Fasadbyte och renovering av putsfasad i Rydsgård, Skurup

Så genomfördes fasadbytet och renoveringen av putsfasaden i Rydsgård, Skurup

Arbetet omfattade en putsad villa där delar av ytterfasaden hade tappat vidhäftning och där äldre lagningar syntes tydligt genom ytskiktet. Fasadytorna gicks igenom vägg för vägg och bompartier markerades innan bilning och nedtagning påbörjades. Löst sittande puts avlägsnades ned till fast underlag, och på de mest utsatta sidorna behövde hela fält tas ned i stället för att punktlagas. Totalt berördes cirka 148 kvadratmeter fasad, där söder- och västläge visade mest slitage efter många säsonger med slagregn och temperaturrörelser. Under rivningen framkom mindre kantresningar runt två fönsteröppningar samt äldre sprickbildning vid hörn, vilket gjorde att underlaget behövde jämnas upp och förstärkas innan ny puts kunde byggas upp.

Underlag, lagningar och ny putsbärare

Efter nedtagning rensades murverket noggrant från damm, lösa partiklar och äldre färgrester. Där underlaget var ojämnt förvattnades ytorna och grundning utfördes för att ge rätt sugning inför nästa skikt. På partier med större sprickrisk monterades glasfibernät i putsbädden, särskilt kring öppningar och i övergångar mellan äldre och nyare underlag. Nya putsskikt byggdes upp i flera steg med grovputs och finputs, där skikttjockleken anpassades mellan cirka 10 och 18 millimeter beroende på väggens avvikelse. Sockelns nederdel lagades separat med ett mer tåligt bruk anpassat för stänkzon nära mark. Torktider hölls mellan momenten för att minska risken för krympsprickor, och arbetet planerades runt väderleken eftersom putsning inte gjordes under dagar med hård blåst eller direkt stark sol på de mest exponerade väggarna.

Avslutande ytbehandling och färdig fasad

När putsen hade härdat färdigställdes ytorna med en genomgående struktur så att äldre och nyare partier visuellt bands ihop. Fasaden målades därefter med diffusionsöppen fasadfärg i två strykningar, vilket gav ett jämnare utseende och lät väggen släppa igenom fuktånga på ett kontrollerat sätt. Extra omsorg lades på anslutningar mot fönsterbleck, hörn och sockel för att undvika öppna skarvar där vatten annars lätt letade sig in. Slutresultatet blev en sammanhållen putsfasad med skarpare linjer runt öppningar, stabilare ytskikt och ett betydligt lugnare helhetsintryck än före åtgärden.

Tekniska detaljer som styrde arbetet på den här fasaden

Projektet krävde flera mindre justeringar under vägen eftersom äldre putsfasader sällan hade samma sugning eller planhet över hela väggen. På den här byggnaden varierade underlaget mellan hård äldre puts, tidigare lagningar och murverk som låg mer öppet efter nedtagning. Därför delades fasaden upp i mindre arbetsfält så att varje yta kunde byggas upp i rätt tempo. Vid fönsterhörn öppnades sprickor upp, rensades och armerades innan ny puts lades på, vilket minskade risken att samma sprickbildning skulle återkomma i ytskiktet. Arbetet anpassades även till Boverkets byggregler, BBR, när det gällde fuktsäkerhet i klimatskärmen, och materialvalen följde tillverkarens anvisningar för puts på mineraliskt underlag.

Detaljer som påverkade hållbarheten

Fönsteranslutningar och övergången mellan fasad och sockel var avgörande punkter. Där lades särskild vikt vid rena avslut och rätt uppbyggnad så att vatten inte stannade kvar mot väggen. På några partier justerades också fall ut från bleck och anslutningar rensades för att undvika att ny puts låg an mot plåt. Det var små ingrepp. De gjorde stor skillnad. När hela fasaden var färdig kunde ytan upplevas som både jämnare och mer robust, samtidigt som byggnadens ursprungliga uttryck behölls.